Integrationen och arbetets marknad

2010 inför Alliansregeringen arbetslinjen i svensk integrationspolitik. Med den så kallade etableringsreformen sker den största förändringen av politikområdet sedan 1970-talet. Då blir Arbetsförmedlingen ansvarig myndighet för flyktingmottagandet och privata företag ges en större roll i utförandet av politiken. Följden blir ökad marknadsorientering, införande av valfrihetssystem, villkorad aktiveringspolitik samt genomgripande organisatoriska förändringar. Men vad innebär det för de individer som arbetar på lokala arbetsförmedlingar och på de företag som förväntas se till att de nyanlända snabbt kommer i arbete? Hur upplever de sitt uppdrag, sina arbetssituationer och de människor de möter inom ramen för sitt dagliga arbete? Genom intervjuer och observationer undersöker Jennie K Larsson hur arbetsförmedlares, etableringslotsars och samhällskommunikatörers föreställningar om kön, ras, arbete och svenskhet påverkar hur de gör integrationspolitik. Studien visar att de krav som ställs får arbetsförmedlare att prioritera ned de nyanländas arbetsmarknadsetablering. Hos privata företag överordnas ekonomiska resultat och lönsamhet före anställningsvillkor och långsiktighet. Studien visar också hur argument om jämställdhet används för att intensifiera arbetslinjen. Genom att kombinera teorier om offentlig förvaltning med intersektionell teori och etnografisk metod presenterar avhandlingen nya perspektiv på hur politik kan studeras.