Främlingar på tåg

I augusti 1942 mötte den unge diplomaten Göran von Otter en tysk SS-löjtnant vid namn Kurt Gerstein på nattåget från Warszawa till Berlin. Den förtvivlade ­officeren berättade då om hur han bevittnat massmordet på 7 000 judar i förintelselägret Belzec för en förbluffad, tvivlande, allt mer chockad von Otter. Men hur rapporterade von Otter till UD och vad gjorde UD med hans berättelse? De frågorna har under årens lopp fått olika svar först nu kan Klas Åmark ge ett definitivt svar på dem. Från juni 1942 fick västmakterna allt fler uppgifter om vad som skedde och i december 1942 fördömde de ­allierade offentligt Nazitysklands förintelsepolitik. Men vad visste man egentligen i Sverige om Förin­telsen vid den här tiden? Kunde Sverige på något sätt ha agerat för att förhindra Förintelsens omfattning? Professor Klas Åmarks nya bok är det första forskningsbaserade verk som för en bredare publik diskuterar ­frågan: Hur ser historien om Sverige och Förintelsen ut? Klas Åmark är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet. Han var samordnare för forsknings­programmet Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen . Tidigare har han givit ut bland annat "Att bo granne med ondskan" och "Förövarna bestämmer villkoren". Han har bedrivit omfattande och tongivande forskning om Sveriges hållning och ­position under andra världskriget.